Namedropping

Namedropping är ett av de mest effektiva vapnen i den moderna humorn. Bra att ha några på lager när man ska försöka skriva ett fyndigt blogginlägg eller att bara kasta fram i lunchpratet. Dock har jag hamnat lite på efterkälken när de bästa namn jag har på lager är Klasse Möllberg, Ken Wennerholm och Bi Puranen. Såg en bit av Kändisdjungeln och blev helt stum. Förstörd. Här har det varit proffs i farten.

Inger Nilsson. Mickey Dee. Redan här är jag imponerad. Vilken kombo.

Katarina Hulting! (Jane Björck ligger kanske lite längre bort i medvetandet men namnet Hulting är svårslaget.)

Jannike Björling.

Sedan ett klavertramp med Kennet Andersson. Alldeles för hög klass. Om man nu tvunget ska ha någon från VM -94 skulle jag vilja slå ett slag för Roger Ljung.

Grejen med namedropping är att personen ska finnas så långt bort som möjligt i ditt minne. Hängande i ditt medvetandes yttersta krets på den tunnaste tråd som i ett trollslag förvandlas till en kedja av stål bara någon säger Elizabeth Banke.

I övrigt är det bra om namnet är roligt. Banke. Håkan Glänte.

Att det var längesen personen var i ropet hjälper, men är inte nödvändigt. Det viktigaste är att själva kändisskapet är lite obskyrt. Jeja Sundström - längesen och obskyr. Jochen Schützdeller - inte lika längesen men ännu mer obskyr och därmed bättre.