2007-06-27

Saker som inte finns, del 10

Anderssonskans Kalle-varianten för att cykla iväg. Dvs när man springer och håller i styret och därefter kastar sig upp på cykeln. Denna metod dog ut med den sista pilsnerfilmen. De två kvarvarande sätten är
  1. normalvarianten, då man bestiger cykeln först och sedan trampar igång
  2. sparkcykelvarianten, då man placerar ena foten på trampan sparkar igång med andra och slutligen elegant svingar det benet över till andra trampan och är iväg. Detta är egentligen ett mellanting mellan Anderssonskans Kalle- och normalvarianten. Såg denna imorse och undrade över varför man använder den fortfarande. Kanske om man inte når ner till marken?

2 kommentarer:

Viveca sa...

Fast, först klättra på cykeln och sen sätta fötterna på tramporna menar du? Jag sätter vänster foten på vänster trampa som är i "uppläge" och samtidigt som jag får fart tar jag över höger ben på höger sida. Ett moment mindre liksom...

Marcus sa...

Mmm, du har har rätt. Det kanske är jag som gör på ett konstigt sätt. Men ibland är man liksom inte redo att sätta fart direkt.